Att förstöra något vackert

Är det normalt? Är det fel?
Lusten att förstöra något vackert
Att lemlästa och vanhelga
Tills bara du är hel

Kanske för att leka lieman i tidens ställe
Att själv skörda den skönheten, istället

Men att riva loss kronblad har blivit så väldigt trist
eller krossa fjärilar, eller myror, lika som du gör en kvist
Jag vill ha hjärnor och ögon som poppar ut genom skallar
Jag vill ha förödelse och mord och blodiga vallar

Är det onormalt? Är det sjukt?
Är det bättre osagt?
Att vilja ha allt vackert trasigt och ödelagt?
Att lyda sin hunger och överge logik
Om det enda som mättar är denna jakt?

Det växer sig starkare, våldsammare, en lust jag inte kan ignorera
Jag behöver mer, mycket mer, jag klarar inte mera!

Allt som är vackert ropar mitt namn
De fläktar min låga, som om de vill in i min famn
Av ödet eller mig, döden är samma svek
Allt som är vackert, bli en del av min lek!